Jag gick upp vid lite över sju, käkade en knäckemacka och drack ett glas mjölk, där efter gjorde jag mig iordning för gymmet mellan kl 8-9, sen har jag inte gjort så mkt mer än tittat på tv.

Ska snart ställa mig och göra lite mat som jag kan lägga i lådor och ha med till jobbet i helgen. Tänkte även baka pepparkakor :)

Jag har alltid känt, att det ögonblick
då man vaknar på morgonen är det underbaraste av dygnets tjugofyra timmar.
Det spelar ingen roll hur nedstämd och modlös,man känner sig -man är ändå säker på att absolut vad som helst kan hända.
Det faktum att det praktiskt taget
aldrig händer något bekymrar inte ett dugg.
Möjligheten finns där alltid

Men jag har tappat hoppet om det ni kallar äkta kärlek.

Jag vet att du söker, ensam i mörkret, sitter och väntar tills känslan går över. Vill men vågar inte ta det första steget för det skrämmer mig, jag vet att du finns där någonstans fast jag inte känner dig. Vill ha någon som värmer mig och någon som älskar mig tillbaks och söker du mig älskling så väntar jag. Tiden har gått och kärleken är ett minne blott jag finner inget hopp men ärligt så vill jag inte minnas nått. Kommer jag hitta någon, jag vill se in i framtiden.

Långa dagar utan nån att krama om, ingen kärlek för jag saknar sån. Har aldrig hittat den rätta vägen, för jag saknar det ni kalla äkta kärlek.

 Är ensam nu men det kan hända att vinden vänder, jag har väntat med ängsla men det verkar som om inget händer. Är och förblir ensam, väntar på att vindarna ska vända. För den erfarenhet av kärlek som jag har är inge vidare, har gett bort mitt hjärta två gånger men båda gångerna fick jag knivar i de. Jag säger emot för jag vill ha nån, jag vill ha nån att krama om att dela min glädje, att dela min sorg med. Men står ensam kvar efter att alla begett sig hem, samma sak igen, förblir utan hjärtevän. Ensam hem till min kudde och säng, allt går om igen, samma känsla varje dag.

Finns det nån där ute som är lika ensam som jag är? Jag hoppas och ber att kärlekens vindar vänder snart.

Tröstar mig med skrivandet, mitt liv går vidare. Jag vet att du finns där någonstans, bara det att jag inte känner dig.

Tittade på mammaspojkar innan och jag hade fel på alla röstningar, men det roliga är ju att det inte höll för några av paren när de kom hem till Sverige. Men sånt är väl alltid väntat.

Borde egentligen snart sova, tänkte bege mig till gymmet imorgon och träna lite. Eftersom det inte blir någon fotbollsträning i helgen får man köra hårdare träning mitt i veckan.

Var på gymmet med Cassandra i ca 50 min, var riktigt skönt även om det inte var en timme. Bättre än ingenting, tycker i alla fall jag. Har ju världens träningsvärk i armarna sen brottarfysen i tisdags.

Har precis ätit middag, pannbiff, potatis, rårivna morötter blev riktigt gott,

Ska ställa mig och baka lussebullar med mamma. Måste dock även tänka ut vad jag ska ha och äta i helgen eftersom jag jobbar hela lördagen och hela söndagen.

Så får gå och göra det nu, sen ska vi ju hämta pappa som är på julbord med Sjöbo kommun och där efter ska vi handla.

Nu har jag i alla fall kommit på världens bästa julklapp till mina föräldrar.  Hoppas nu med att de kommer gilla den. Tycker mina föräldrar är världa det bästa, med tanke på att de alltid stället upp för mig och att jag älskar dem mer än något annat,

Men nu ska jag gå och göra mig klar för gymmet, ska ju möta cassandra där om 30 min :)

5 motto i mitt liv:

* lär dig uppskatta det du har, man lever bara en gång
* bry dig inte om vad andra tycker, tyck själv
* lita inte på någon, även den närmsta kan svika
* ta alltid chansen när du får den
* hemligheter är till för att hållas

Godmorgon sötnosar! Har ni sovit gott? =) Det har i alla fall jag gjort, även fast jag vaknade vid lite i åtta. Fast det är rätt skönt att komma upp så tidigt istället för att sova bort hela dagen.

Sitter här just nu invirad i mitt älskade täcke, tänkte snart bege mig ner i soffan och sen en film. Där efter får jag se om jag bakar pepparkakor, mamma handla hem färdig deg till det igår. Är ju inte riktigt sugen på att baka idag. Så får se vad jag känner senare. Ska dock möta Cassandra på gymmet kl 14.15, för att köra lite träning. Skönt att där är någon som vill med mig och träna, tycker det är så drygt att träna själv + att man har ingen att prata med. Detta låter lite konstigt, men jag ger faktiskt mer när jag är där och tränar tillsammans med någon än när jag åker dit där ensam. Vet dock inte varför det är så, helt logiskt borde det egentligen vara tvärtom. Men men, nog om det.